Udda av Sara Lövestam

Vinnare av Bok-SM 2009

Det var ett tag sedan denna roman kom ut. Jag har dragit mig för att läsa den trots att jag enbart hört goda saker om den. Kanske därför. Men igår tog jag mod till mig. Och jag kunde inte sluta läsa. Sträckläste ut den på några timmar.

Att nu försöka skriva en recension känns närstan som ett omöjligt uppdrag. Hur ska jag kunna fånga bokens alla nyanser? Mitt språk känns alldeles för fattigt för det och jag kommer inte att lyckas.

Udda handlar om tre personer. Om Martin som är butikschef på Systembolaget. Han ser bra ut, är trevlig och har massa beundrarinnor. Men inombords drömmer han om något annat, något som känns nästan förbjudet.

Paula är doktorand på Stockholms universitet. Hon gömmer sig från världen i sitt kontor och forskar om partikelverb. Paula har noll och ett halvt ben och sitter i rullstol och hennes ansikte är skevt.

Lelle är lärare i svenska för invandrare. Hon tycker att livet är helt okej. Lever som hon vill utan större funderingar. Hon beter sig som hon har lust och struntar i hur folk uppfattar henne och hon älskar kvinnor vars hjärtan hon krossar när de faller för henne.

Trots att det kan verka som en konstig  roman, något som man inte tror man skulle tycka om så gör man just det. Karaktärerna känns inte konstiga, eller udda. Det är med värme Sara Lövestam berättar och hennes språk är alldeles underbart. Det är verkligen en feelgoodroman.

Citat från bokens pärm:

”Efter en halv sida var jag fast, Udda lyckades ta mig med storm när jag var helt oförbredd… De fängslande karaktärerna, de alltigenom klockrena beskrivningarna och den ständigt närvarande men svårdefinierande känslan som man bara får av bra böcker, bidrar alla till min närmast euforiska upplevelse.”

”Hennes förlösande fräcka språk får mig nämligen att sträckläsa denna egensinniga, roliga och bitvis sorgliga berättelse”

”Ett språk som tar en med storm genom en osviklig, chosefri och rapp dialog … både rolig och spännande, med ett dramatiskt upplägg och oväntade vändningar.”

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson

Är inte direkt den första som rekommenderar denna bok. Men kommer inte att vara den sista heller.
En sanslös rolig berättelse om hundraåringen Allan Karlsson som på sin hundraårsdag kliver ut genom fönstret och rymmer från ålderdomshemmet och av en slump råkar få både tjuvar och polisen efter sig.
Historien har tydliga likheter med Arto Paasilinna men utan det gubbsjuka inslagen som där brukar förekomma. Allan Karlsson blir även Sveriges svar på Forrest Gump när man i återblickar får läsa om hur han påverkat historien när han träffat olika ledare runt om i världen.

Man kan helt enkelt inte lägga ifrån sig boken. Eller, man gör det ytterst motvilligt när hunden måste ut, eller jobbet kallar eller att texten börjar leva sitt eget liv för man borde egentligen ha släckt lampan för någon timme sedan.

Litterär kanon enligt mig

Torgny Lindgren
- Hummelhonung
- Pölsan
- Dorés bibel
- Norrlands akvavit

Per Olov Enquist
- Ett annat liv
- Livläkarens besök

Arto Paasilinna
- Harens år (börja med den)

Douglas Adams
- Liftarens guide till galaxen (och nu snackar vi verkligen om boken och inte filmen)

Terry Pratchett
- Magins färg (börja med den)

Stieg Larsson
- Män som hatar kvinnor
- Flickan som lekte med elden
- Luftslottet som sprängdes

Theodor Kallifatides
- Vänner och älskare (bara läst den boken, mest författaren jag menar).

Tio rivjärn av Arto Paasilinna

En aningens gubbsjuk bok om direktör Rauno Rämekorpi som fyllt 60 år och fått en massa blommor han måste göra sig av med för hans fru är allergisk. Det blir starten på en resa runt i Helsingfors till Raunos dambekanta.

Deckare till semestern

Nu har ju julimånad inträtt och den "riktiga" semestermånaden och då känns lite deckartips som en bra idé. Tänkte ta lite ovanliga deckare.

Romarblod av Steven Saylor
En bok jag upptäckte genom boktipset på Gomorron Sverige.
Det här är en deckare som utspelar sig i Antikens Rom, 80 f.kr. där Gordianus verkar som privatdektektiv. Han blir anlitad av Cicero, en försvarsadvokat, att gräva fram fakta i dennes första stora mål. Sökandet för honom runt genom Roms stekheta gator och Steven Saylor får en att känna sig som att man är med där. Man lever sig in boken. Saylor beskriver så levande hur t ex måltiderna åts. Vilka lukter som kändes. Kläderna de har på sig beskrivs, hur de togs på. Hur husen utformades. Gatorna, stadsdelarna.
Det som också är speciellt med denna bok är att den utgår från verkliga händelser i det antika Rom. Cicero är en inte allt för okänd historisk person och Saylor har gjort efterforskningar om honom och detta fall som han beskriver i boken. Sedan har han lagt till sig fiktiva person Gordianus. I slutet på boken redogör han för sina källor så man får veta vad som är fakta.
Ett mycket intressant upplägg och funkar väldigt bra.

Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
En inte helt okänd bok men tänkte ändå göra reklam för boken.
Bokens huvudperson är Mma Precious Ramotswe, Botswanas första kvinnliga privatdetektiv. Hon är en mycket klok kvinna med sunt förnuft vilket hon har stor användning av i sitt yrke. De fall hon tar sig an handlar (oftast inte) om ond bråd död utan mer vardagliga saker.
Det här är en trevlig engelsk dricka te deckare. Den är inte så spännande som deckare brukar vara men intressant och trevlig. McCall Smith beskriver kärleksfullt Botswana och dess folk.

Svenska deckarakademien beskrev 2004 boken med orden:
"En Botswanas Miss Marple som med värme och livsklokhet löser fall i afrikansk vardag."

Sist rekommenderar jag en böcker som står i min bokhylla men som jag inte vågat läsa.
Odjuret och Box 21 av Roslund och Hellström
Det här är böcker som dels vunnit priser, fått 5 av 5 möjliga av Gomorron Sverige och beskrivs som att man efteråt blir alldeles mörkrädd. Att en obehaglig känsla dröjer sig kvar. Men om man vågar tror jag att man inte ångrar sig. Bara man inte behöver lägga sig ensam i sängen sedan på kvällen.
Författarna till boken är Anders Roslund som bland annat varit nyhetsreporter och Börge Hellström, fd kriminell och en av grundarna till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället).

Sagan om Belgarion av David Eddings

En serie i fem delar.
Stenens väktare
Profetians tid
Besvärjarnas kamp
Rivas drottning
Ödets fullbordan

Den här serien läste jag när jag gick gymnasiet. Hittade boken på Åhléns och önskade mig dem i julklapp. Fick de två första böckerna och började läsa så fort jag fick dem. Mitt i julklappsöppnandet! När jag sedan låg på min säng och streckläste och skrattade högt knackade min mamma på dörren och undrade vad jag gjorde.
Det här är en fantasiserie om Garion, en ung pojke som inte har en aning om vilket äventyr som väntar honom. Han växer upp i lugn och ro med tant Pol, smeden Durnik och sagoberättaren som då och då kommer på besök. Men han kommer att få reda på att allt inte är som han tror.
Med Polgara, Begarath, Durnik, Silke och Barak ger sig Garion ut på ett äventyr han inte kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi.

Böckerna och historien inte i Tolkien klass men det är en bra introduktion till fantasivärlden. Det var i alla fall min början till att läsa fantasiböcker. Det som verkligen är behållningen i böckerna är karaktärerna och deras dialog. Jag låg som sagt och stäckläste böckerna och skrattade högt och fortsatte sedan med den andra serien om Belgarion och hans vänner, Sagan om Mallorea.

Drömmen om Atlantis av David King

Den hela titeln är Drömmen om Atlantis; Olof Rudbecks jakt på en försvunnen värld.

Det här är en bok om den på 1600-talet kända, både i och utanför Sverige, forskaren Olof Rudbeck. En person som är i stort sett bortglömd nu för tiden. Det är väl endast de som läser idéhistoria eller historia som kan ha hört talas om honom. Tråkigt nog.

I boken får man läsa om den begåvade studenten Olof Rudbeck som gjorde sig ett namn redan i tjugoårsåldern då han upptäckte lymfkärlssystemet. Rudbeck visade sig vara en multibegåvad student som kom att anlägga en botanisk trädgård i Uppsala och bygga en anatomisk teater efter egna ritningar, även det i Uppsala, under tiden han var rektor där. Så långt allt väl. Men gränsen mellan genialitet och galenskap är ofta hårfint...

1679 utgav Olof Rudbeck resultatet av sin forskning där han förklarade att han hade funnit Atlantis. Denna mytomspunna ö. Platsen för fyndet var Gamla Uppsala! Många i den akademiska världen accepterade teorin medan andra ifrågasatte och motsatte sig den. Rudbeck skulle dock fram till sin död fortsätta att leta efter bevis på att hans teori stämde.

I boken får vi följa hur Rudbeck kommer fram till sin teori och sedan letar bevis och väljer källor som passar in i sin teori. Han förklarar saker så de blir logiska enligt honom och han blir övertygad om att han har rätt. Detta kan låta som vansinne och man kan fråga sig hur detta kunde gått till. Eller kanske, att det var väl så det gick till förr i tiden. Men när man läser boken slås man av att exakt samma sak sker även nu för tiden. Att forskare anklagar varandra för att välja ut källor så att de ska stämma överens med dennes teori är inte ovanligt. Man kommer underfund om att det inte ändrats så väldigt mycket på 400 år inom forskarvärlden!