Vinnare av Bok-SM 2009
Det var ett tag sedan denna roman kom ut. Jag har dragit mig för att läsa den trots att jag enbart hört goda saker om den. Kanske därför. Men igår tog jag mod till mig. Och jag kunde inte sluta läsa. Sträckläste ut den på några timmar.
Att nu försöka skriva en recension känns närstan som ett omöjligt uppdrag. Hur ska jag kunna fånga bokens alla nyanser? Mitt språk känns alldeles för fattigt för det och jag kommer inte att lyckas.
Udda handlar om tre personer. Om Martin som är butikschef på Systembolaget. Han ser bra ut, är trevlig och har massa beundrarinnor. Men inombords drömmer han om något annat, något som känns nästan förbjudet.
Paula är doktorand på Stockholms universitet. Hon gömmer sig från världen i sitt kontor och forskar om partikelverb. Paula har noll och ett halvt ben och sitter i rullstol och hennes ansikte är skevt.
Lelle är lärare i svenska för invandrare. Hon tycker att livet är helt okej. Lever som hon vill utan större funderingar. Hon beter sig som hon har lust och struntar i hur folk uppfattar henne och hon älskar kvinnor vars hjärtan hon krossar när de faller för henne.
Trots att det kan verka som en konstig roman, något som man inte tror man skulle tycka om så gör man just det. Karaktärerna känns inte konstiga, eller udda. Det är med värme Sara Lövestam berättar och hennes språk är alldeles underbart. Det är verkligen en feelgoodroman.
Citat från bokens pärm:
”Efter en halv sida var jag fast, Udda lyckades ta mig med storm när jag var helt oförbredd… De fängslande karaktärerna, de alltigenom klockrena beskrivningarna och den ständigt närvarande men svårdefinierande känslan som man bara får av bra böcker, bidrar alla till min närmast euforiska upplevelse.”
”Hennes förlösande fräcka språk får mig nämligen att sträckläsa denna egensinniga, roliga och bitvis sorgliga berättelse”
”Ett språk som tar en med storm genom en osviklig, chosefri och rapp dialog … både rolig och spännande, med ett dramatiskt upplägg och oväntade vändningar.”
